Vi räddar världen - vad gör du?

I denna blogg kan du följa ett gäng studenter från Högskolan i Jönköping. Vi studerar Internationellt arbete med inriktning Globala studier. Just nu befinner vi oss på olika ställen i världen på praktik, så häng med på våra olika äventyr!

Två har blivit tre!

Publicerad 2013-04-07 11:21:17 i Etiopien

Här i Hawassa har vi, som rubriken tyder, blivit tre! Matilda har gjort mig (Cornelia) och Malin sällskap efter hon kände sig lite ensam i Debre Zeit så nu är vi tre farenjis i stan. Härligt!
 
Vi har fullt upp mest hela tiden, med arbete, försöka bestämma ämne till b-uppsatsen, utforskning av stan och lite resor. Den senaste veckan har vi bland annat besökt rastafaris högkvarter i Shashamane, blivit intervjuade av nationell etiopisk tv (vi var de enda farenjis som besökte firandet av de olika kulturerna i Southern Regions), och Malin har spelat fotbollsmatch! 
 
Vi har väldigt roligt här, Etiopierna är härliga att umgås med. De är liksom roliga men utan att riktigt mena det, men de får oss att skratta så vi kiknar. För det första har det helt sinnessjuka namn, vår kollega heter till exempel "All powerfull young men, I make them pee" och en gubbe som vi brukar dricka kaffe med kallas för "Fish information". Cornelia känns plötsligt inte lika spännande längre. För att skapa ett adjektiv är det också att bara sätta ett -y på vilket ord som helst. Till exmepel, Sweden is very coldy, Ethiopia is very hotty och Miss Green Hawassa is very shapey. Heltokigt, men det fungerar. 
 
Det jobbigaste här i Hawassa är den (nästan) totala bristen på internet. Att tillgången till el och vatten kommer och går är inte så jobbigt, men att det är så här svårt att få internet är riktigt störigt, särskilt eftersom vi håller på att söka in till universitet i USA samtidigt, och göra research till uppsatsen. Mycket tid går åt att leta och vänta på kasst internet. Man känner sig verkligen bortskämd i Sverige där allt går så snabbt.
 
När vi inte är på kontoret så undervisar vi ju i engelska på en informell skola. Det går lite bättre nu än vad det gjorde i början eftersom barnen börjar lära känna oss, men det är fortfarande svårt. Klasserna är på 50 elever vadera, och vi har 4 klasser. Lärarna slår eleverna, eleverna bråkar sinnsemellan och det är svårt att få dem att koncentrera sig. Flera av barnen har föräldrar som är tiggare och de kommer klädda i trasor, hungriga och trötta till skolan. Man vill ge dom ett varmt bad, hela kläder, ett mål mat och bädda ner dom i en varm säng och läsa en saga, men det går ju inte. Så vi gör vårt bästa med att ge alla uppmärksamhet och kärlek. Det känns som om det är viktigare att de går från klassen med ett leende på läpparna, än att det vet skillnaden mellan "a cat" och "an elephant".
 
Både jag och Malin, och Matilda har varsin blog där ni kan följa oss lite närmare
http://atthehorn.wordpress.com/
http://mjautilda.tumblr.com/
 
 
 

Varning för djupt inlägg

Publicerad 2013-03-18 14:34:00 i Etiopien

När vi, ett gäng ur klassen, träffades på jönköpings centralstation för att åka till landvetter tillsammans var det några som starkt ifrågasatte min packning. Kanske speciellt mina fem par skor. Och av dessa fem par skor kanske speciellt mina guldiga ballerina skor. Nu tänkte jag ta tillfället i akt och skicka en liten upplyftande hälsning till dessa människor: jag har använt vart enda par skor, och man kan visst behöva ett par guldormskinnsimitationsballerinas i Etiopien:
 
 
/Andrea

Hawassa, Etiopien!

Publicerad 2013-03-13 18:25:00 i Etiopien

Helsningar fran Hawassa!
Har kommer forsta inlagget fran Hawassa i Etiopien! Jamfort med de forsta dagarna som vi spenderade i hektiska Addis Abeba ar detta som paradiset. Vi (Cornelia och Malin) praktiserar i staden som er en av de finaste i landet, hit aker de lite rikare for att semestra. Det betyder ockso att kontrasterna mellan de rika och fattiga blir valdigt tydliga. Utanfor lyxhotellen star barnarbetare och hemlosa tiggare.
 
Organisationen vi ar placerade pa heter JeCCDO (Jerusalem Children and Community Development Organisation) och arbetar med ALLT. Nastan. I tre stadsdelar i staden bistar de fattiga, hemlosa och foreldralosa barn med pengar och skolmaterial, de har stodgrupper for fattiga kvinnor (Self Help Groups) de utbildar analfabeter, de har kampanjer for att stoppa spridningen av HIV (framst for prostituerade), de utbildar manniskor i urban agriculture och har kampanjer for att radda den stora sjon som finns har mot forgiftning och forsurning, med mera med mera.
 
Vara arbetsuppgifter pa JeCCDO an salange ar i stort sett att undervisa barn i engelska (detta gor vi tre formiddagar i veckan.. och det ar skitsvart) och att skriva och korrekturlasa dokument (8-17). Alla pa kontoret ar jattetrevliga och vi har fatt aka med pa nagra studiebesok ocksa! Det som ar klurigt med barnen ar att vi for det forsta aldrig har undervisat forut, och har ingen erfarnhet. For det andra kan barnen ingen engelska alls, och tyvarr inte engelskalararna heller... Barnen ar sa pass fattiga att de inte har rad att ga i vanliga skolan, och sitter hungriga och smutsiga pa lektionstimmarna. De ar dock valdigt glada over att vi ar dar. 'GOOD MOOOORNIG TEACHER!!" och pussar och kramar och bli nypen i det vita skinnet mots vi av varje morgon.
 
Vart boende ar ocksa bra, ibland finns det vatten, ibland finns det el, och vissa dagar finns det bade vatten och el samtidigt! SCORE! Nar vi inte har befunnit oss pa kontoret har vi varit pa flodhestsafari, brant oss i solen till 50 shades of pink, och promenerat runt i staden. Tyvarr ar det valdigt svart att fa tag pa internet har, men vi har nu antligen hittat ett kaf'e med uppkoppling.
 
Hors snart igen,
Cornelia och Malin

Etiopien

Publicerad 2013-03-12 10:52:00 i Etiopien

HÄJ på er klassen!

Vi (Andrea och Gabriella) sitter för närvarande på vårt kontor (en datasal) på vår organisation WISE (women in self employment) i Etiopiens huvudstad Addis Ababa. Solen skiner och termometern visar runt 25 grader varje dag. Huvudstaden i världens näst fattigaste land, även kallad Afrikas huvudstad, är en spännande, smutsig, högljudd stad full med kontraster. Spår efter de ekonomiskt priviligierades strävan efter modernisering och ett mer västerländskt levnadssätt syns tydligt genom skrytbygge efter skrytbygge som tornar upp sig i stadens centrum och enorma bilar som svischar förbi de små plåtskjulen där resterande befolkning bor. Luften bredvid vägarna är så smutsig så den ofta är riktigt svår att andas och sophantering verkar vara något som helt strukits ur stadsbudgeten. På vägen hem från jobbet förra veckan såg vi en kanske 12 årig flicka stå och hälla ut innehållet ur en stor soppåse från en hög bro, under bron ringlade en flod och längs floden bodde folk i små plåtskjul.  Vi, maniskt sopsorterande svenskar, stannade förstås och blängde på den lilla flickan men upptäckte snart att ingen av de övriga förbigående ens höjde ögonbrynen. Vi skrattar mycket, i brist på andra tillgängliga reaktioner, åt all o-logik som detta land ter sig ägna sig åt, här kommer några sköna exempel:

-          På Bole International Airport måste allt ankommande bagage scannas innan det får föras in i landet, alla ställer sig i en kö och låter sitt bagage scannas. INGEN människa kollar resultatet av scanningen eller att väskorna faktiskt blir scannade.

-          Polisanmälan av stulen Iphone (kan krävas av svenska försäkringsbolag), fyll i din farfars namn och din religion så får vi se om vi kan hjälpa dig.

-          Trafiken, den som tutar högst och kör fortast har oftast företräde, även när man kör i motsatt riktning på enkelriktad väg (notera: oftast).

Som vita unga tjejer får vi ibland lite mer uppmärksamhet än vad vi egentligen önskar, de populäraste orden att gasta efter oss på gatan är följande:

-          MIIIIIISSSTEEEER

-          SIIIIISTEEER

-          Where are youu?

-          Where are you goo?

-          I love you!

-          Loooking gooood

Vi är något osäkra på vad den önskade responsen på dessa ord/meningar är, så vi brukar svara något på svenska för att få lite jämnare fördelning på förvirringen. Arbetet på organisationen står stilla då vi blivit tilldelade rollen som bibliotekarieassistenter. Säkert ett jättespännande yrke, men inte speciellt givande för vår utbildning. Så när vår handledare kommer tillbaka på fredag blir det förhoppningsvis andra kanelbullar!

Här kommer lite slumpvis valda bilder;

 
1. Injera, Etiopiens "nationalrätt", lika eh.. Spännande som den ser ut!
2. Museumbesök innan gruppen splittrades
3. Sagda å där sopdumpning är populärt
4. Kontrasterna är rätt fina här i Addis Ababa, t.ex. skillnaden mellan bild 3 och 4..

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela